STOCKHOLM – 10 DECEMBER @MÜNCHENBRYGGERIET

Digitala vägar för en sjukvård i omställning

Svensk sjukvård står inför stora omställningar. Den nya nära vården, upphandlade stora it-system som drabbas av bakslag, behov av nya arbetssätt för att möta bristen på personal.

Samtidigt finns det digitala lösningar för att möta utmaningarna. Aldrig har de tekniska förutsättningarna varit så goda och de lyckade digitala projekten så många som i dag. Flera regioner står inför breddinföranden. Bland andra Region Jämtland Härjedalen upphandlar system för vård på distans.

Två stora upphandlingar av vårdinformationssystem i storstadsregioner är avgjorda, men har stött på problem. Tidsplanen kan inte hållas på grund av svårigheter att leva upp till patientdatalagen. Hur kunde det hända?

Den 10 december tar du del av inspirerande talare, digitala lösningar som lyfter vården och får konkreta tips på hur du implementerar nya arbetssätt och it-system. Tillsammans diskuterar vi viktiga frågor och stötestenar som kan stå i vägen för utvecklingen. It i vården-dagen samlar över 500 personer från hela landet, med ämnen som: breddinföranden, nya spännande innovationer, artificiell intelligens, interoperabilitet och konsten att göra upphandlingar.

It i vården-dagen är Sveriges viktigaste mötesplats för digitaliseringen inom vården – välkommen!

Årets viktigaste dag för digitala lösningar som lyfter vården!

Vi erbjuder generösa grupprabatter för dig som önskar gå på eventet tillsammans med dina kollegor.

Talare

Det här får du som deltagare

  • En heldag med det allra senaste från digitaliseringen inom vården
  • Konkreta praktikfall med it-lösningar som har lyft vården, för både personal och patient
  • Vi skapar tillfällen för dig att nätverka med 500 branschkollegor, talare och leverantörer från hela landet
  • Tillgång till talarnas presentationer från programmet
  • Mat, dryck, färsk frukt hela dagen – och After Work-mingel

Program It i vården-dagen 2019

Går det minska personalkostnader och samtidigt få nöjdare personal?

Många verksamheter, inte minst inom vård och omsorg brottas med tuffa verksamhetsmål och budgetar som inte alltid räcker till. Samtidigt vill man skapa attraktiva arbetsplatser som attraherar kompetent arbetskraft, där människor trivs och utvecklas.

Personalen är den största tillgången för en verksamhet, och samtidigt den största kostnadsposten. Här gäller det att arbeta smart med bemanningsplanering och schemaläggning för att skapa hållbara scheman som får människor och verksamheter att må bra. Genom en effektiv resursplanering kan man göra besparingar på ca 5-10% av kostnadsmassan, och samtidigt halvera tiden som läggs på administration. Vad hade det inneburit för er verksamhet?

Erik Fjellborg berättar om resan från deltidsanställd på McDonalds till grundare till ett av de mest framgångsrika mjukvarubolagen i Sverige. Med kunder som Capio, KRY, Samariten Ambulans & Team Olivia får du exempel från vård- och omsorgssektorn, men även närbesläktade branscher där vi kan få inspiration för att minska personalkostnader och skapa engagemang på samma gång.

Erik Fjellborg, Grundare & VD, Quinyx

Vad händer när vi öppnar dammluckan till svensk primärvård?

Stämmer farhågan att primärvårdens resurser inte räcker till för att möta växande patientbehov i takt med att allt fler väljer att kontakta vården via mobilen? Eller kan mobilen och andra digitala ingångar tvärtom vara nyckeln för att bryta trenden av bristande tillgänglighet och allt stressigare arbetsmiljö?

En panel av verksamhetschefer, implementeringsexperter, läkare och sjuksköterskor från primärvården tar sig an paradoxen – hur kan man hjälpa fler patienter på kortare tid? Samtalet kommer täcka såväl effektivisering av befintliga arbetssätt som mer disruptiva exempel på hur vi tillvaratar patienten som resurs och förändrar traditionella strukturer.

Moderator: Anna-Karin Edstedt Bonamy, Chefläkare, Doctrin & Docent, Karolinska Institutet
Panel: Unn Hellberg, Head of Customer Success, Doctrin, Alex Jaranka, specialist i allmänmedicin & Chief medical informatics officer, Capio Närsjukvård, Magnus Edlund, specialist i allmänmedicin & verksamhetsansvarig, Ekerö Vårdcentral, Maria Ardstål, Chief Digital Officer, Praktikertjänst

Varmt välkommen!

Christina Kennedy, chefredaktör Dagens Medicin & dagens moderator

Digital vårdgaranti och AI-strategi – hur vill regeringen ta vårdens digitalisering vidare?

Anders Ygeman har i uppdrag att se till att Sverige ligger i digitaliseringens framkant. Det gäller inte minst sjukvården, där han samordnar uppdraget med socialminister Lena Hallengren (S). Det har han lovat att göra med både både uppmuntran och kravställan.

Dagens Medicins chefredaktör Christina Kennedy intervjuar Anders Ygeman. Vad har ministern gjort för att Sverige ska närma sig visionen om en samlande, virtuell tjänst för persondata, som kan delas i till exempel vården? Hur går det Anders Ygemans wunderlist – har man lyckats utrota faxen? Det är fem år kvar till 2025 då Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa – kommer vi att klara det?

Anders Ygeman (S), Energi- och digitaliseringsminister
Intervjuas av Christina Kennedy

Digitala tvillingar i sjukvården – nästa nivå av AI

Nu står nästa steg med AI i sjukvården för dörren: digitala tvillingar. Med en digital kopia av en enskild patient kan man simulera olika scenarier för hur den personen skulle svara på olika behandlingar.

Träffa Patient “Zero” live och få en första inblick i vad "digital twin"-konceptet innebär. Se hur komplex data från olika personliga mätningar ger svar på vad som händer i en specifik del av kroppen med en viss kost, behandling eller träning. Information som kan användas såväl förebyggande som vid behandling.

Gunnar Cedersund, Lektor & Forskningsledare, Linköpings universitet, VD, SUND sound medical decisions

10.00–10.30 Kaffepaus

Efter 1177-läckan – så kan vårdens informationssäkerhet stärkas

Vi ser gång på gång hur säkerheten kring hur information hanteras i organisationer brister. Senast i raden skandaler är läckan från 1177 med samtal från patienter. Ofta handlar bristerna inte i första första hand om bristande tekniska säkerhetsåtgärder, utan om bristande ledning och förståelse för att informationssäkerhet innebär mer än bara teknik.

Varför är det så svårt att lyckas med ett effektivt och systematiskt informationssäkerhetsarbete som genomsyrar hela organisationens verksamhet? Vad krävs mer förutom etablerade metoder, verktyg och standarder?

Rose-Mharie Åhlfeldt, Biträdande professor inom informationsteknologi, Högskolan i Skövde

Framtidens vårdboenden och vård i hemmet

Med en stadigt åldrande befolkning och en ökad vårdtyngd står många svenska kommuner inför allt större belastningar inom framför allt äldrevården.

Helsingborgs stad är en av de 290 kommuner som aktivt arbetar med att hitta lösningar för att möta denna utmaning.

Jarl Tersin, Avdelningschef Vård-och Omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad
Programpunkten presenteras i samarbete med Tieto

Vad kan vi vänta oss av framtidens megatrender?

Vad är det som döljer sig bakom nya paradigm som personaliserad eller skräddarsydd hälsa? Vilka möjligheter och utmaningar följer med utvecklingen av precisionsmedicin, Artificiell Intelligens, Virtual Reality, och Augmented Reality som utvecklas samtidigt med andra stora samhällstrender som globalisering, personcentrerad vård och big data.

(Föredraget hålls på engelska)

Bogi Eliasen, Expert vid Future of Health at Copenhagen Institute for Future Studies

12.00–13.00 Lunch

13.00-14.30: Kunskapsspår eller workshop

Välj mellan föredrag i parallella utbrytarspår – eller en 90-minuters workshop.
Föredragen i spåren är på 25 minuter med 5 minuters paus efter, så du kan byta mellan spåren.

Fem parallella kunskapsspår

Mässhallen, Sal 1: Breddinföranden

Så inför våra grannländer vård på distans som fungerar

Vad finns det för distansmedicinska lösningar som fungerar, även i glesbygdsområden? På uppdrag av Nordiska ministerrådet har Peter Berggren tittat på digitaliseringsexempel från de olika nordiska länderna.

Det gäller såväl spetsteknik som plattformar för stora områden och särskilt intresse riktas mot lösningar som fungerar för både landstingsvård och kommunal vård och omsorg.

Här får du överblick över de bästa lösningarna.

Peter Berggren, Närsjukvårdschef, södra Lappland

Digitalisering av vården är inte ett projekt, utan en kontinuerlig transformation av verksamheten – vi har bara börjat

Hans och Daniel vill i den här programpunkten diskutera med publiken, – för att paradigmskiftet ska kunna genomföras krävs det förändring i alla dimensioner. Digitalisering av vården är inte ett projekt, utan en från och med nu kontinuerlig transformation av verksamheten.

Daniel Persson, Innovationschef Min Doktor
Hans Winberg, Generalsekreterare Leading Healthcare

Danmark har krattat manegen för nationellt införande

För första gången är alla 98 kommuner och regioner i Danmark med på ett nationellt införande av infrastruktur för telemedicin och it-lösningar för patienter och vårdanställda.

Det krävdes en politisk överenskommelse för att bereda vägen för ett nationellt breddinförande för kol-patienter.

Den tekniska infrastrukturen ska se till att relevant data delas mellan olika delar av vården.

Mette Harbo, Digitaliseringschef, Köpenhamns Kommune

Vänligen notera att programpunkten hålls på engelska

Fogelström, Sal 2: Ny teknik & Innovation

Radikal kompetenshöjning i äldreomsorgen med ny välfärdsteknik

Regeringens särskilde utredare ser över och ska lämna förslag på åtgärder som kan främja införandet av välfärdsteknik i äldreomsorgen.

Välfärdstekniken ska ge ökad trygghet, självständighet och livskvalitet för äldre och samtidigt avlasta personal samt modernisera verksamheten.

Förslagen ska gälla stöd, kunskap och förbättrade förutsättningar för personalen, förbättrade rättsliga förutsättningar för användning av välfärdsteknik, förbättrad samverkan, nationellt stöd och myndigheternas roll.

Deadline är den 1 mars 2020. Hör utredaren berätta om sina slutsatser hittills.

Peter Larsson, Särskild utredare, Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen

”Blipp” PC – säker och snabb inloggning till PC och system på Capio S:t Görans sjukhus

På en akutmottagning är varje sekund dyrbar, personalen har hand om stora patientflöden och är beroende av att vara mobila, och samtidigt komma åt digitala stöd som journal och röntgensystem. När Capio S:t Görans sjukhus byggde en ny akutmottagning infördes helt nya it-arbetssätt med hjälp av ny teknik, på sjukhuset kallad “Blipp” PC. Hör om lösningen som effektiviserat, säkrat och förenklat vårdpersonalen vardag på hela sjukhuset.

Peter SöderholmDirector, Systems Engineering, Nordics, Citrix
Rene Lambin
Enhetschef IT Infrastruktur & Support, Capio S:t Görans sjukhus

Ny metod för trådlös övervakning av vitalparametrar

RespiHeart utvecklar en ny metod för trådlös mätning av andningsfrekvens, hjärtfrekvens och syrgasmättnad. RespiHeart-systemet kan ge en övervakning av vitala värden i en obruten vårdkedja.

Per Trossmark, VD, RespiHeart AB
Mårten Söderberg, PhD, Överläkare internmedicin Södersjukhuset

Riddarsalen, Sal 3: AI – Artificiell Intelligens

AI och etik i vården

Olika typer av automatiserade medicinska beslutsstöd och robotar används inom vården idag. På sikt kan mer generella och självständiga system komma att implementeras i vård och omsorg inom Artificiell intelligens (AI) som t.ex visualisering, simulering och maskininlärning. Här hör du om vikten av etisk reflektion i utvecklingen och införandet av automatiserade beslutsstöd, avancerad robotik och AI inom vård och omsorg.

Primärt diskuteras etiska implikationer av system som redan används och som kan komma att användas inom en snar framtid, men även etiska frågor kopplade till generella och autonoma system som kan bli aktuella på länge sikt. Under vilka villkor, om alls, kan tekniken anses vara etiskt försvarbar?

Elin Palm, Föreståndare & programansvarig, docent, Centrum för tillämpad etik, Linköpings universitet

Hälsotekniken måste stärka vårdgivarens självständighet

De flesta digitala vårdplattformar har idag kommunikation via video, ibland också chatt eller verktyg som tar upp anamnes. Detta är inte längre tillräckligt. Lösningen måste både kunna matcha vårdbehov till rätt kompetens samt ta hänsyn till medicinska beslutsregler och den lokala verksamhetens regler och förutsättningar. Det sistnämnda är lika viktigt som medicinska behov för att guida patienten rätt.

Därför behövs lösningar som enkelt går att anpassa och den typen av utveckling bör i så stor utsträckning som möjligt kunna göras av vårdgivaren själv. Systemleverantörer måste utveckla tjänster som inte låser in vårdgivare utan snarare stärker deras självständighet. Här får du exempel på hur detta kan gå till, samt hur vårdgivare kan automatisera och operationalisera LEON/BEON.

Tobias Perdahl, Specialist i internmedicin, Chief Medical Officer, Platform24

AI i vården – från snack till verkstad, Karolinska arbetar strategiskt för att kliniskt nyttiggöra AI

Om nyttan av AI skall realiseras inom vården krävs att vården själv engagerar sig fullt ut, sätter sig i förarsätet, och arbetar strategiskt på flera fronter samtidigt. Forskning-, utveckling-, och Innovation-samverkan är avgörande. Implementering av AI kräver multidiciplinärt arbete, data måste hanteras etiskt och regelrätt (GDPR, PDL etc), LoU måste beaktas och användas optimalt.

Inom Karolinskas verksamhet Bild och Funktion identifieras de kliniska behoven, samarbeten och partnerskap med företag initieras och pågår, och nya modeller för upphandling och samutveckling utvärderas, med potential att rita om den traditionella kartan för vård-, akademi- och industri- samverkan.

Här får du erfarenheter från ett projekt som samfinansieras av Karolinska Universitetssjukhuset, Region Stockholm och Vinnova. Inom projektet I-AID (integrerad AI-diagnostik) tar vi fram en snitslad bana för behovsdriven innovativ upphandling av partner som i multiprofessionellt arbete ska leda till gemensam utveckling, utvärdering, implementering och direkt användning av framtagen AI-algoritm i vår bildfokuserade kliniska vardag.

Birgitta Janerot Sjöberg, FoUU-chef Bild & funktion K, Professor vid Karolinska institutet & Läkare
Juhana Hakumäki, Funktionschef Bild och funktion K, Docent, Läkare, Karolinska institutet

Galleriet, Sal 4: Interoperabilitet

Fem år med nationell klinisk informationsmodell – lärdomar från Norge

För att kunna återanvända data i sjukvården jobbar norska sjukhus sedan fem år med standardisering av arketyper, eller kliniska informationsmodeller. Ett standardiseringsarbete som kräver aktiv medverkan från professionen och gör informationen oberoende av leverantörerna.

I sin presentation berättar Silje Ljosand Bakke hur arbetet med standardisering går till i Norge och vad den har gett för effekter hittills.

Silje Ljosland Bakke, Informationsarkitekt, Nasjonal IKT HF, Norge

Interoperabilitet i verkligheten – hur ett samordnat vårdsystem möjliggör bättre behandling av patienter

EHealth Exchange är USA:s största nätverk för delning av vårdinformation. Nätverket gör det möjligt för relevanta myndigheter, 75% av de amerikanska sjukhusen, och tiotusentals kliniker att dela patientdata sinsemellan för att skapa ett mer samordnat vårdsystem och möjliggöra bättre behandling av patienter.

Interoperabilitets lösningen i projektet tillåter att en bättre vård kan skapas, möjliggör innovation och bildar rätt förutsättningar för ett ekosystem inom hälsa. Tekniken bakom EHealth Exchange kommer från InterSystems som kommer att prata mer om hur interoperabilitet fungerar i verkligheten.

Ulrika Norrbom, Nursing Executive, InterSystems
Otto Medin
, Senior Sales Engineer, Intersystems

Tämja vilda system med openEHR

I vården finns ofta många “inofficiella” vård-IT-relaterade system och en växande mängd externa appar, som fyller viktiga verksamhetsbehov men har sårbar förvaltning eller begränsad (ibland obefintlig) integration.

Detta leder till dubbeldokumentation och försvårar samordning. På engelska kallas fenomenet “feral systems” – vilda system. Även för vårdgivare med en strategi att försöka samla patientdata till ett fåtal centralt beslutade och förvaltade system, är det bättre att hitta vägar att “tämja” de vilda systemen än att försöka bedriva utrotningsjakt.

Region Östergötlands Digitaliseringsplattform (RÖD) stödjer verksamheter som behöver skräddarsydda lösningar, för sådant som inte kan lösas tillräckligt bra av huvudsystemen.

Erik Sundvall, Informationsarkitekt & adj. Universitetslektor, Region Östergötland
Kimmo Ulltjärn, IT-arkitekt, Region Östergötland

Arkaden – Sal 5: Workshop

Workshop: Redo för upphandling? Så maximerar vi nyttan!

Hur kan vården bli mer träffsäker i upphandlingar av IT och medtech? Det finns ingen svårare upphandling än dem som rör vård-it och medicinteknik. Ett vanlig misstag i sjukvården är att man använder gamla kravspecifikationer för att upphandla framtidens teknik.

I år får du en workshop i konsten att upphandla träffsäkert, du får möjlighet att diskutera och rollspela utifrån case, och du får med dig konkreta tips och råd från Upphandlingsmyndigheten.

Erika Hanses, Upphandlingsjurist & Charlotta Palmgren, Strateg med inriktning innovation. Båda Upphandlingsmyndigheten

14.30–15.00 Kaffepaus

Mässhalen, Sal 1: Breddinföranden

Vård på distans på upphandling i Jämtland Härjedalen

Utmaningarna i svensk sjukvård är många, och i Jämtland Härjedalen är de dragna till sin spets. Med en ansträngd ekonomi och svårigheter att rekrytera vårdpersonal till en åldrande befolkning i glesbygd måste regionen hitta och implementera nya digitala lösningar.

En testbädd med ImagineCare inom VälTel-projektet är ett exempel som föll väl ut, med digitala lösningar för egenvård och monitorering av hälsoparametrar hos individer med kronisk sjukdom. Nu pågår upphandling inför ett breddinförande. Här får du veta mer om projektet och dess framtid.

Göran Larsson, Forsknings- och utvecklingsdirektör, Region Jämtland Härjedalen

Hur går den för den digitala omställningen?

Nu är det fem år kvar till Sverige ska vara bäst i världen på digitalisering. Så hur går det för vision e-hälsa 2025? Patrik Sundström är programansvarig för e-hälsa på SKR och svarar på frågor från moderator och publik.

På plussidan har Sverige 1177, digitaliserade journaler, e-recept. E-frikort och digitala remisser finns inte överallt och regionernas it-investeringar står och stampar på 3 procent sedan lång tid.

Några stora upphandlingar av ny vårdinformationsmiljö är upphandlade, men arbetet med implementering pressas av hinder på vägen, som svårigheter att leva upp till patientdatalagen. Och kommunernas digitalisering i vård och omsorg släpar efter, här pågår fortfarande en stor del av utvecklingen i så kallade pilotprojekt.

Patrik Sundström, Programansvarig E-hälsa, Sveriges kommuner och regioner, SKR

Fogelström, Sal 2: Ny teknik

You have unsecured servers on your network – and you don't even know it!

Your organisation has security policies for laptops and desktops, you lock down your Domain Controllers and you manage your mobile devices. You’re secure… right?

How would you respond if you discover you have insecure multiuser devices on your network which interact with the most confidential data your organisation handles?

Howard Roberts, Senior Technologist, Europe, Middle East & Africa region, HP

Drönarleveranser för blodtransporter i urban miljö

I somras flög de första drönarna i urban miljö i Sverige. Det var Innovationsplattformen och Regionservice i Västra Götalandsregionen som tillsammans med drönarföretaget Everdrone testade att flyga (fejkade) blodkomponenter mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och Mölndals sjukhus.

Varje år genomförs ungefär 7500 blodtransporter med bil mellan dessa två sjukhus i Göteborg. En tidigare beräkning visar att drönare troligtvis kan utföra transporter mer än dubbelt så snabbt jämfört med bil.

Hör projektledaren Magnus Kristiansson berätta hur sommarens flygningarna gick och vilka möjliga vägar det finns framåt för drönartransporter av medicinskt gods.

Magnus Kristiansson, Projektledare, Innovationsplattformen, VGR

Riddarsalen, Sal 3: AI – Artificiell Intelligens

Att hitta sena effekter från behandling av barncancer

Behandling av barncancer har blivit mer effektivt sedan 70-talet, och allt fler överlever. Samtidigt är behandlingen ofta tuff, och kan ge både lättare och svårare effekter senare i livet. Syftet i det här projektet är att ta fram verktyg för att se vilka risker en viss patient kan förvänta sig, och vara vaksam på, men även att hitta nya samband som kan motivera till exempel screening av en riskgrupp.

Metoder från AI-området används här, som Bayesiansk statistisk modellering och kausalitetsanalys, för att identifiera signifikanta direkta orsaker, och särskilja dessa från indirekta korrelationer. En utmaning är, som ofta i medicinska sammanhang, s.k "small data", det vill säga att suga ut den information som finns ur det begränsade material man har.

Anders Holst, Senior forskare, RISE, Adjungerad professor, KTH

Användningen av AI i vården – en kartläggning

Än så länge är användningen av artificiell intelligens (AI) begränsad i svensk hälso- och sjukvård. Det pågår mycket forskning, men bara ett mindre antal applikationer är i drift i dagsläget. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort.

Utredaren EvaMaria Nerell berättar om nuläget och den närmaste framtiden för AI i vården, om de områden där användningen är störst, som övervakning vid hemmonitorering och bildanalys, samt om vilken nytta AI skulle kunna göra i vården.

EvaMaria Nerell, Utredare, Socialstyrelsen

Galleriet, Sal 4: Interoperabilitet

Paneldiskussion: Gemensam informationsmodell – ska det vara så svårt?

Just nu jobbas det på olika fronter med standarder och semantisk interoperabilitet, det vill säga att få ihop ett gemensamt vårdspråk i it-systemen, både på myndigheter, hos privata vårdgivare och i regionerna.

Hur långt har Vårdsverige kommit med gemensamma standarder? Är arbetet effektivt? Hur går det egentligen med samordningen? Vi håller paneldiskussion i frågan.

Anna Aldehag, Enhetschef för informationsstruktur och e-hälsa, Med Dr, Socialstyrelsen
Monica Winge, Projektledare, Leg sjuksköterska, Fil Dr i data & systemvetenskap, Stockholms Universitet

Rodabe Alavi, Programledare, Nationella gemensamma specifikationer, E-hälsomyndigheten
Mats Löfström, It-expert & författare, Fiality Publishing

Vårdguiden 1177 – från vision till verklighet i första linjens digitala vård

Digitala kanaler ska var en självklarhet i första linjens vård och där har en utveckling av Vårdguiden 1177:s tjänster en given plats.

Det är en målbild som alla regioner har ställt sig bakom, i Ineras projekt Första linjens digitala vård. Det handlar om att skapa nya digitala kanaler in i vården för patienter, mer verksamhetsstöd, symtomguide och nya koncept för tidbokning till exempel. 

Sofie Zetterström ger oss en lägesbild av projektet, och berätta hur snabbt det kan ledas framåt beroende på hur det finansieras.

Sofie Zetterström, Vice VD, Inera

Arkaden, Sal 5: Innovation

Nationell spelplan för konkurrensneutrala innovationer

Innovation inom sjukvården – hur får man till det? En viktig aspekt för att effektivt driva utvecklings- och innovationsprojekt i hälso- och sjukvården i samverkan mellan regioner, industri och akademi är att tydliggöra hur detta kan ske utan att snedvrida konkurrensen.

Det är också viktigt att veta vad som bör beaktas för att reda ut när konkurrensutsättning bör ske. Inom det så kallade Sweperprojektet har Västragötalandsregionen, Region Stockholm och Innovationsplatsen Karolinska, Innovation Skåne och Region Västerbotten gemensamt tagit fram en spelplan för att bidra till ökad tydlighet och gemensamt språkbruk för mer effektiv utveckling och implementering av nya innovationer.

Tomas Borgegård, Innovationsprogramledare Karolinska universitetssjukhuset
Stefan Persson, Innovationsledare, Innovation Skåne
Erik Djäken, Projektledare, Innovationsplattformen VGR

AI – patientens nya favoritverktyg?

AI ger nya möjligheter för personifierad vård även utanför sjukhuset väggar. Utvecklingstakten ökar och ställer större krav på förståelse hos behandlare. Exempel hämtas från verkligheten och vi ställer frågan vad det här innebär för vården?
Vad händer när spetspatienter och specialister tar fram nya verktyg som kan användas av andra patienter ute i vardagen, men som egentligen inte får rekommenderas av vården? Vad är det som kommer att driva denna utveckling?

Peter Kurzwelly, Activator, Innovation of Sweden
Hanna Svensson, Spetspatient, Spetspatienterna.se

En bättre vård med digitala språkverktyg

Care to Translate är en digital översättare för hälso- och sjukvård som stärker patientsäkerheten, sänker kostnaderna för vårdgivare och förenklar arbetet för sjukvården.

Linus Kullänger, VD & Medgrundare, Care to Translate

AI-program gör vanlig tandröntgen till analysverktyg för benskörhet

Boneprox är ett AI-företag som kopplar tandvården till sjukvården genom en patenterad mjukvara som analyserar benkvaliteten och risken för benskörhet baserat på en vanlig tandröntgen.

Metoden har utvecklats i samarbete med Odontologiska Fakulteten i Malmö och bygger på det EU-finansierade forskningsprojektet ”Osteodent-studien”, och har även testats och bevisats i flera studier därefter.

Peder Remman, VD & grundare, Boneprox

Informationsdriven vård med tillämpad AI – insikter och resultat i halländska vården

Region Halland är just nu Sveriges spjutspets inom Informationsdriven vård där även metoder inom artificiell intelligens utvecklas och tillämpas. Vårddata, HR-information och ekonomi, har alltid funnits, men har tidigare varit otillräckligt strukturerad och svår att använda till både forskning och utveckling. Den har nu ordnats i regionens datalager, vilket ger nya möjligheter att utveckla bättre behandlingsformer och vårdprocesser.

Tillsammans med nationella och internationella välrenommerade partners har regionen tagit ett vetenskapligt helhetsgrepp om system, ledning och styrning och är unikt inom svensk hälso- och sjukvård.

Hör Markus Lingman berätta om hur datadrivet beslutsfattande har gjort vården mer effektiv, bland annat med avancerad prediktiv analys.

Markus Lingman, MD, PhD, Utvecklingsstrateg sjukhusledningen, överläkare, Region Halland

Avslutande keynote: Nyckeln till framgång – Innovation, ledarskap och talangjakt

2018 utsågs Ishtar Touailat av Veckans Affärer till en av näringslivets mäktigaste kvinnor, och året innan det till en av Sveriges 101 supertalanger. Andra utmärkelser är Framtidens kvinnliga ledare och årets IT-kvinna.

I dag är Ishtar Touailat Global AI & Innovationschef på den omtalade startupen TechBuddy. Tidigare arbetade hon som innovationschef på Tieto där hon under två års tid ledde förändringsarbetet inom områden som AI, fintech och digital hälsa. Där var hennes roll att bygga upp världens främsta inkubator för Artificiell Intelligens.

Mångfald, inkludering och jämställdhet är några av Ishtars hjärtefrågor och på It i vården-dagen tacklar hon frågor om hur innovation, förändringsledarskap och rätt talanger kan driva vårdens digitala utveckling framåt.

Ishtar Touailat VD, Futuristas – intervjuas på scen av Charlotta Kjellberg, Programansvarig It i vården-dagen & Christina Kennedy, Chefredaktör Dagens Medicin

Summering av dagen

Christina Kennedy, chefredaktör Dagens Medicin & dagens moderator

After Work-mingel

Avsluta dagen på topp med en AW tillsammans med branschkollegor, talare och partners i utställningsområdet.

Med reservation för eventuella ändringar.

Har du idéer och förslag till programpunkter på It i vården-dagen?

Vi söker bland annat:

  • verksamhetsnära exempel på större införanden av nya arbetssätt med digitala inslag
  • spännande ny teknik och AI i sjukvården
  • digitala projekt och tjänstedesign i nära samarbete med patienter
  • goda exempel på interoperabilitet
Ja, jag vill tala!

Du kan också höra av dig direkt till Charlotta Kjellberg, programansvarig för It i vården-dagen: 070-72 27 672, charlotta.kjellberg@dagensmedicin.se

Keynote Partner

Tieto

Tieto är det ledande IT-tjänstföretaget i norra Europa och erbjuder IT- och produktutvecklingstjänster. Våra specialiserade IT-lösningar och tjänster ger, tillsammans med en stark plattform av tekniska lösningar, en konkret affärsnytta för våra lokala och globala kunder.

Partners

Citrix Systems Sweden

Citrix grundades på en central princip: att se till att världens appar och data är säkra och lätta att komma åt. Var som helst. När som helst. Och på alla enheter eller nätverk.

Vi påbörjade detta för 30 år sedan när vi lanserade fjärråtkomst. Och vi har aldrig ångrat oss.

Vi har alltid tyckt att teknik bör befria oss. Låta organisationer flytta fram gränserna för produktivitet och innovation. Ge människor möjlighet att arbeta var som helst och när som helst. Skänka sinnesro till IT eftersom viktiga system alltid är tillgängliga och säkra.

Det är därför vi på Citrix strävar efter en värld där varje människa, varje organisation och allting hör ihop. En plats där all verksamhet är digital verksamhet. Där organisationer överallt använder molnet, mobila- och Big Data för att uppfinna nya affärsmodeller och tänka nytt om hur vi arbetar och lever. En värld där våra kunder kan göra det omöjliga möjligt.

Kort sagt är vårt mål att göra tekniken till en befriare. Igen.

Platform24

Intersystems

Min Doktor

X-Akseli

AceIQ

Avropsplatsen

Dell Technologies

Quinyx

HP

Visiba Care

Doctrin

Samarbetspartner

Uggla Massage

Är du intresserad av ett sponsorskap?
Kontakta oss så berättar vi mer om möjligheterna!

Bli partner ››

Årets lokal: Mässhallen på Münchenbryggeriet

Münchenbryggeriet

It i vården-dagen 2019 arrangeras på Münchenbryggeriet i Stocksholm. Ett perfekt läge ovanför Söder Mälarstrand, med en mötesanpassad miljö, ekologisk mat och proffsig service. Mässhallen är vacker med högt i tak, och erbjuder generösa ytor för både program, utställare, möten och nätverkande.

När: 10 december, kl 08:00 – 17:00 (after work från ca kl 17:00).
Adress: Torkel Knutssonsgatan 2, Stockholm.

Årets viktigaste dag för digitala lösningar som lyfter vården!

Vi erbjuder generösa grupprabatter för dig som önskar gå på eventet tillsammans med dina kollegor.

Möt våra talare

Gunnar Cedersund

Gunnar Cedersund

När Gunnar Cedersund upptäckte att andra forskare mest målade upp fina visioner om framtidens artificiella intelligens i sjukvården för 20 år sedan, bestämde han sig för att ta saken i egna händer. Nu finns ”patient zero” här: en digital tvilling som kan hjälpa till att ta it i vården till nästa nivå.

Med en fysiologiskt baserad digital kopia av en enskild patient kan man simulera olika scenarier för hur den personen skulle svara på olika behandlingar. Just ”patient zero” är en digital kopia av Xiaobei Wang.

– Han är vd för Care4HealthManagement. Tillsammans med det företaget, och mitt eget nystartade företag SUND Sound Medical Decision, letar vi nu efter gemensamma investerare och affärslösningar, säger Gunnar Cedersund, lektor och forskningsledare vid Linköpings universitet.

På It i vården-dagen får publiken titta in i Xiaobei Wang.

– Vi börjar med att titta på en bild på honom från utsidan, sen går vi vidare med att titta in i honom. Hur ser hans fettbildning ut, hans muskelfördelning, vi kommer titta ända in i cellerna. Det som är unikt är att vi inte bara kan se hur dessa saker ser ut nu, utan kan förutsäga hur de kommer se ut i olika framtidsscenarier. Genom att ge den digitala tvillingen till exempel en ändrad diet eller träningsschema, så kan man se hur olika variabler förändras; blodtryck, metabolism, inflammation, hjärnaktivitet och olika hormoner – samt samspelet mellan alla dessa.

Vilka användningsområden kan denna nya digitala tvillingteknik få?

– ­ De är många. En läkare kommer att kunna titta in i sin patients olika framtidsscenarier för att skräddarsy en optimal personspecifik behandling, eller för att ställa diagnos. Tekniken kan också användas i patientmötet, för att hjälpa en läkare att pedagogiskt förklara bättre. Patienten kan också själv sen titta in i sin egen kropp, för att förstå den, få motiverande berättelser berättade för sig, och därmed bli mer motiverad att göra förebyggande behandlingar.

I forskningsgruppen finns många kompetenser. De är kunniga i biomedicin, programmering, statistik, matematisk modellering och systemidentifiering.

– Själv är jag den i mitten som försöker måla upp visioner som alla kan jobba mot tillsammans. Jag är dessutom den som har kontakt med alla experter som behövs, med datakällor och detaljkunskap om varje enskilt delsystem eller sjukdomsaspekt, säger Gunnar.

Berätta mer om din egen bakgrund, vem är du som vågade dig på detta och har hållit fokus i 20 år?

– Som tioåring började jag med yoga. Jag tyckte det var supercoolt, för de hade en mer holistisk syn. Ont i huvudet kunde bero på spänningar någon annanstans i kroppen, eller på psykosomatiska samspel. Jag tilltalades av det, men insåg också att om detta perspektiv skulle kunna få verkligen påverkan på samhället, måste man forska på det.

– Jag började med forskning som tonåring, åkte på workshops och läste matte och fysik på universitetet parallellt med gymnasiet. Efter en magister i teoretisk fysik ville jag expandera till det som var coolt då, kaosteori applicerat på biologi. Det fältet var dock dåligt på att ta in riktig data; det fanns inget som hette datadriven kaosteori. Jag doktorerade därför på ingenjörsavdelningar. Sedan dess har jag applicerat dessa nya metoder i olika experimentella och medicintekniska miljöer.

Hur kom det sig att du började forska på artificiell intelligens och digitala tvillingar?

– Det här var en vision som målades upp för mig redan för 20 år sen. Men jag blev frustrerad för jag såg att det inte blev gjort, de hade ingen plan. Därför har jag sen dess tänkt att det krävs att man faktiskt bygger upp dessa fysiologiska modeller, delsystem för delsystem. Jag har tagit ett steg i taget, och nu har jag kommit äntligen en första prototyp, en ”patient zero”.

Vad tror du att AI kommer att innebära för framtidens sjukvård?

– Man brukar prata om P4-medicin: preventiv, participatorisk, prediktiv och patientspecifik sjukvård. Jag tror att AI och digitala tvillingar kommer att göra patienten mer delaktig i sin vård, att de själva kommer att bli mer drivande i sin egna sjuk- och friskvårdsprocesser. Jag tror också att vården kommer bli mer preventiv. Jag jobbar med det just nu tillsammans med psykologer och beteendevetare, om hur man bäst kan presentera interaktivt material för att få folk att ändra beteende. Slutligen, patientspecifika prediktioner är ju precis det som digitala tvillingar är byggda för att kunna göra, säger Gunnar Cedersund.

Gunnar Cedersund

Ålder: 41 år.

Bor: T1, Linköping. Uppväxt i det närliggande Stolplyckan, ”går förbi min barndoms lekplats varje dag på väg till jobbet”.

Yrke: Forskare och pianist, yogalärare och koreograf, iron man, företagsägare.

Ser på tv: Har ingen tv sedan mer än 15 år tillbaka.

Läser: Gillar fantasy och böcker om personlig och samhällsutveckling. Har skrivit en diktsamling, och skriver nu på en trilogi om positiv science fiction.

Fler intervjuer med talare kommer inom kort!

Gunnar Cedersund

Gunnar Cedersund

När Gunnar Cedersund upptäckte att andra forskare mest målade upp fina visioner om framtidens artificiella intelligens i sjukvården för 20 år sedan, bestämde han sig för att ta saken i egna händer. Nu finns ”patient zero” här: en digital tvilling som kan hjälpa till att ta it i vården till nästa nivå.

Med en fysiologiskt baserad digital kopia av en enskild patient kan man simulera olika scenarier för hur den personen skulle svara på olika behandlingar. Just ”patient zero” är en digital kopia av Xiaobei Wang.

– Han är vd för Care4HealthManagement. Tillsammans med det företaget, och mitt eget nystartade företag SUND Sound Medical Decision, letar vi nu efter gemensamma investerare och affärslösningar, säger Gunnar Cedersund, lektor och forskningsledare vid Linköpings universitet.

På It i vården-dagen får publiken titta in i Xiaobei Wang.

– Vi börjar med att titta på en bild på honom från utsidan, sen går vi vidare med att titta in i honom. Hur ser hans fettbildning ut, hans muskelfördelning, vi kommer titta ända in i cellerna. Det som är unikt är att vi inte bara kan se hur dessa saker ser ut nu, utan kan förutsäga hur de kommer se ut i olika framtidsscenarier. Genom att ge den digitala tvillingen till exempel en ändrad diet eller träningsschema, så kan man se hur olika variabler förändras; blodtryck, metabolism, inflammation, hjärnaktivitet och olika hormoner – samt samspelet mellan alla dessa.

Vilka användningsområden kan denna nya digitala tvillingteknik få?

– ­ De är många. En läkare kommer att kunna titta in i sin patients olika framtidsscenarier för att skräddarsy en optimal personspecifik behandling, eller för att ställa diagnos. Tekniken kan också användas i patientmötet, för att hjälpa en läkare att pedagogiskt förklara bättre. Patienten kan också själv sen titta in i sin egen kropp, för att förstå den, få motiverande berättelser berättade för sig, och därmed bli mer motiverad att göra förebyggande behandlingar.

I forskningsgruppen finns många kompetenser. De är kunniga i biomedicin, programmering, statistik, matematisk modellering och systemidentifiering.

– Själv är jag den i mitten som försöker måla upp visioner som alla kan jobba mot tillsammans. Jag är dessutom den som har kontakt med alla experter som behövs, med datakällor och detaljkunskap om varje enskilt delsystem eller sjukdomsaspekt, säger Gunnar.

Berätta mer om din egen bakgrund, vem är du som vågade dig på detta och har hållit fokus i 20 år?

– Som tioåring började jag med yoga. Jag tyckte det var supercoolt, för de hade en mer holistisk syn. Ont i huvudet kunde bero på spänningar någon annanstans i kroppen, eller på psykosomatiska samspel. Jag tilltalades av det, men insåg också att om detta perspektiv skulle kunna få verkligen påverkan på samhället, måste man forska på det.

– Jag började med forskning som tonåring, åkte på workshops och läste matte och fysik på universitetet parallellt med gymnasiet. Efter en magister i teoretisk fysik ville jag expandera till det som var coolt då, kaosteori applicerat på biologi. Det fältet var dock dåligt på att ta in riktig data; det fanns inget som hette datadriven kaosteori. Jag doktorerade därför på ingenjörsavdelningar. Sedan dess har jag applicerat dessa nya metoder i olika experimentella och medicintekniska miljöer.

Hur kom det sig att du började forska på artificiell intelligens och digitala tvillingar?

– Det här var en vision som målades upp för mig redan för 20 år sen. Men jag blev frustrerad för jag såg att det inte blev gjort, de hade ingen plan. Därför har jag sen dess tänkt att det krävs att man faktiskt bygger upp dessa fysiologiska modeller, delsystem för delsystem. Jag har tagit ett steg i taget, och nu har jag kommit äntligen en första prototyp, en ”patient zero”.

Vad tror du att AI kommer att innebära för framtidens sjukvård?

– Man brukar prata om P4-medicin: preventiv, participatorisk, prediktiv och patientspecifik sjukvård. Jag tror att AI och digitala tvillingar kommer att göra patienten mer delaktig i sin vård, att de själva kommer att bli mer drivande i sin egna sjuk- och friskvårdsprocesser. Jag tror också att vården kommer bli mer preventiv. Jag jobbar med det just nu tillsammans med psykologer och beteendevetare, om hur man bäst kan presentera interaktivt material för att få folk att ändra beteende. Slutligen, patientspecifika prediktioner är ju precis det som digitala tvillingar är byggda för att kunna göra, säger Gunnar Cedersund.

Gunnar Cedersund

Ålder: 41 år.

Bor: T1, Linköping. Uppväxt i det närliggande Stolplyckan, ”går förbi min barndoms lekplats varje dag på väg till jobbet”.

Yrke: Forskare och pianist, yogalärare och koreograf, iron man, företagsägare.

Ser på tv: Har ingen tv sedan mer än 15 år tillbaka.

Läser: Gillar fantasy och böcker om personlig och samhällsutveckling. Har skrivit en diktsamling, och skriver nu på en trilogi om positiv science fiction.

Gunnar Cedersund

Gunnar Cedersund

När Gunnar Cedersund upptäckte att andra forskare mest målade upp fina visioner om framtidens artificiella intelligens i sjukvården för 20 år sedan, bestämde han sig för att ta saken i egna händer. Nu finns ”patient zero” här: en digital tvilling som kan hjälpa till att ta it i vården till nästa nivå.

Med en fysiologiskt baserad digital kopia av en enskild patient kan man simulera olika scenarier för hur den personen skulle svara på olika behandlingar. Just ”patient zero” är en digital kopia av Xiaobei Wang.

– Han är vd för Care4HealthManagement. Tillsammans med det företaget, och mitt eget nystartade företag SUND Sound Medical Decision, letar vi nu efter gemensamma investerare och affärslösningar, säger Gunnar Cedersund, lektor och forskningsledare vid Linköpings universitet.

På It i vården-dagen får publiken titta in i Xiaobei Wang.

– Vi börjar med att titta på en bild på honom från utsidan, sen går vi vidare med att titta in i honom. Hur ser hans fettbildning ut, hans muskelfördelning, vi kommer titta ända in i cellerna. Det som är unikt är att vi inte bara kan se hur dessa saker ser ut nu, utan kan förutsäga hur de kommer se ut i olika framtidsscenarier. Genom att ge den digitala tvillingen till exempel en ändrad diet eller träningsschema, så kan man se hur olika variabler förändras; blodtryck, metabolism, inflammation, hjärnaktivitet och olika hormoner – samt samspelet mellan alla dessa.

Vilka användningsområden kan denna nya digitala tvillingteknik få?

– ­ De är många. En läkare kommer att kunna titta in i sin patients olika framtidsscenarier för att skräddarsy en optimal personspecifik behandling, eller för att ställa diagnos. Tekniken kan också användas i patientmötet, för att hjälpa en läkare att pedagogiskt förklara bättre. Patienten kan också själv sen titta in i sin egen kropp, för att förstå den, få motiverande berättelser berättade för sig, och därmed bli mer motiverad att göra förebyggande behandlingar.

I forskningsgruppen finns många kompetenser. De är kunniga i biomedicin, programmering, statistik, matematisk modellering och systemidentifiering.

– Själv är jag den i mitten som försöker måla upp visioner som alla kan jobba mot tillsammans. Jag är dessutom den som har kontakt med alla experter som behövs, med datakällor och detaljkunskap om varje enskilt delsystem eller sjukdomsaspekt, säger Gunnar.

Berätta mer om din egen bakgrund, vem är du som vågade dig på detta och har hållit fokus i 20 år?

– Som tioåring började jag med yoga. Jag tyckte det var supercoolt, för de hade en mer holistisk syn. Ont i huvudet kunde bero på spänningar någon annanstans i kroppen, eller på psykosomatiska samspel. Jag tilltalades av det, men insåg också att om detta perspektiv skulle kunna få verkligen påverkan på samhället, måste man forska på det.

– Jag började med forskning som tonåring, åkte på workshops och läste matte och fysik på universitetet parallellt med gymnasiet. Efter en magister i teoretisk fysik ville jag expandera till det som var coolt då, kaosteori applicerat på biologi. Det fältet var dock dåligt på att ta in riktig data; det fanns inget som hette datadriven kaosteori. Jag doktorerade därför på ingenjörsavdelningar. Sedan dess har jag applicerat dessa nya metoder i olika experimentella och medicintekniska miljöer.

Hur kom det sig att du började forska på artificiell intelligens och digitala tvillingar?

– Det här var en vision som målades upp för mig redan för 20 år sen. Men jag blev frustrerad för jag såg att det inte blev gjort, de hade ingen plan. Därför har jag sen dess tänkt att det krävs att man faktiskt bygger upp dessa fysiologiska modeller, delsystem för delsystem. Jag har tagit ett steg i taget, och nu har jag kommit äntligen en första prototyp, en ”patient zero”.

Vad tror du att AI kommer att innebära för framtidens sjukvård?

– Man brukar prata om P4-medicin: preventiv, participatorisk, prediktiv och patientspecifik sjukvård. Jag tror att AI och digitala tvillingar kommer att göra patienten mer delaktig i sin vård, att de själva kommer att bli mer drivande i sin egna sjuk- och friskvårdsprocesser. Jag tror också att vården kommer bli mer preventiv. Jag jobbar med det just nu tillsammans med psykologer och beteendevetare, om hur man bäst kan presentera interaktivt material för att få folk att ändra beteende. Slutligen, patientspecifika prediktioner är ju precis det som digitala tvillingar är byggda för att kunna göra, säger Gunnar Cedersund.

Gunnar Cedersund

Ålder: 41 år.

Bor: T1, Linköping. Uppväxt i det närliggande Stolplyckan, ”går förbi min barndoms lekplats varje dag på väg till jobbet”.

Yrke: Forskare och pianist, yogalärare och koreograf, iron man, företagsägare.

Ser på tv: Har ingen tv sedan mer än 15 år tillbaka.

Läser: Gillar fantasy och böcker om personlig och samhällsutveckling. Har skrivit en diktsamling, och skriver nu på en trilogi om positiv science fiction.

Anmäl dig till årets viktigaste dag för digitala lösningar som lyfter vården!

Vi erbjuder generösa grupprabatter för dig som önskar gå på eventet tillsammans med dina kollegor.

 Arrangörer

Dagens Medicin

Kontakta oss

Alexandra Appelqvist
Partneransvarig
0733-358 681
alexandra.appelqvist@idg.se

Caroline Askheim
Marknads- & deltagaransvarig
0705-778 108
caroline.askheim@idg.se

Felicia Steen
Projektledare
0735-982 220
felicia.steen@idg.se

Charlotta Kjellberg
Programansvarig
0707-227 672
charlotta.kjellberg@dagensmedicin.se